Jag tänkte dela med mig av min väg genom de omöjliga kulvertarna och vägkorsningarna man hamnar i och stänger viljans väg så det inte blir tillgängligt för mig med funktionshinder, men att det är bra att det finns alternativ som borde vara lika värderade i värdegrunden då allt egentligen ytterst handlar om att bygga upp välfärd och hållbarhet för varje individs liv.

 

När man vridit och vänt på myntet många gånger har en levnadshistoria trots många hårda slag, förödmjukelse och skamkänslor byggt upp ett liv som trots allt blev mångt bättre än vad man kunnat föreställa sig när man i början framför sig såg en inre drömbild av en madrasserad cell där man skulle vara totalt galen för man var åsidosatt till sysslolöshet när man var 20 år och fick slagordet:

 

Du ska bli förtidspensionär. Den artikel serien handlar om otillgänglighet på grund av mina funktionshinder men sen hur man fann andra vägar att bygga ett fungerande liv i samhället och varför det är så viktigt att andra människor betalar skatt för att jag trots allt ska kunna överleva och finna en gnutta värdigt liv till trots mina funktionshinder.

 

I historisk tid fanns inte mycken sådan hjälp att tillgå men är tacksam för att man är född i modern tid som jag verkligen inte önskar ska backa utan finna vägar som gör det ännu bättre för ALLA. Till exempel stora odlingar av föda som tar bort mycket av världssvälten. Beräkning av hur man går tillväga för att försörja sju miljarder människor i vår samtid då tror jag på stora odlingar på fler ställen i världen och samarbete utan girighet. Nästa steg är således miljöproblemet med frakten från långväga odlingar runt omkring vår jord. Vi människor borde då rätteligen komma på ett miljö vänligt bränsle härmed är början på att de funktionshindrade får det än bättre och de som då inte behövs till odlingsarbetet borde då rätteligen vara tillför att hjälpa dem som är funktions begränsade allt efter behoven.

 

Alla TILLSAMMANS kan också hålla jorden ren där är de enda som ska få slippa de som ligger i respirator sondmatas och är total förlamade men naturligtvis efter var och ens förmåga. Någon kanske klarar av plocka upp en skräpbit om dagen andra tre eller tio men när sju miljarder människor varje dag som de hittar något bidrar med det lilla som det är nu kan man aldrig klara allt ensam oavsett om man ger en stackare arbete som sopplockare här behövs frivilligkrafter av alla, så kan jorden bli skräpfri och renhållningsverken får ta hand om att antingen återställa det till grundämnen eller återanvända efter deras expertis.

 

Detta tror jag är möjligt om människor istället för krig samarbetade med varandra globalt liksom bymannamässigt. Det finns mycket olika saker inom mig men som jag på grund av mina funktionshinder bara klarar en smula av men bidrar med att ha ta upp tre skräpbitar om dagen och umgås med olika sorters funktionshindrade genom FUNTEK och daglig verksamhet och vänner på fritiden dessutom ingen är felfri men vi gör det lilla vi kan.

Anneli Jäderberg

Det Finns fördelar och nackdelar i allt. Tror ändå att det kan trygga för mängder av människor att bygga centraliserat men att man ska göra det i samarbete och inte slänga bort de byarna och den delen utan behålla så att det blir en samstämmighet mellan BYmannamässigheten såväl som i storstädernas välfärds samhällen där man då tillverkar de grundläggande mänskliga behoven såsom livsmedel och annat så ingen människa behöver svälta och drabbas illa men man måste vårda sig väl om hela jorden och ingen stans låta det bli skräpberg och allmänt felaktigt placerade atomer som förstör miljön för människan det behöver människan alltid samarbeta med.

Så ”HÅLLER” på att bygga centrerat så människan kan välja utan tanke på födan var hon vill bo men inte förglömma att där man rent fysiskt är vårda sig väl om jorden som sagt för och nackdelar med allt men välj det som är BÄST för människan genom tiderna såväl för trivsel som ren
överlevnad för hela människans existens och sociala behov bygg trivsamt och bäst men miljön i åtanke men också för människans behov av trygghet och trivsel samt överlevnad. Även renovera hus hör till närområdets bymanamässighet och ta väl hand om tvättstugor o.dyl.

Det bymannamässiga är mest där man måste vara rent fysiskt. Det globala med livsmedels odlingar hör väl mest till det stads övergripande och annat so kan göras vid datorer. Typ så tänker jag iaf. Att det kan vara bra med båda delarna sen får man bara sätta igång och planera beräkna och anskaffa sakerna man behöver inom båda dess delarna, hur många av de sju millionerna behövs här och där av befolkningen sätta upp annonser och söka reda på vilka som ska ansvara för vad i samarbete med varandra och BERÄKNA planera delegera från smått till stort. Hoppas någon kan få vishet i att ta sig till detta sätt att bygga det skulle bli BÄST för de flesta om inte alla i stället för att stirra blint på pengar som lön för allt man gör. ALLA tillsammans kan åtminstone se till att jorden inte blir totalt NERSKRÄPAD.

Välkommen 2015, tillsammans kan vi.

Natur