Kategoriarkiv: Historiska händelser

Antoine Om LARP (Live Action Role Play)

L.A.R.P

Live Action Role Play

Live Action Rollspel

Dados 4 a 20 caras trans.png

Levande rollspel eller Lajv även kallad LARP , Live Action Role-Playing) är en teaterliknande hobbyverksamhet som har uppstått ur rollspelshobbyn men som numera är en fristående hobby.

I levande rollspel försöker varje deltagare åskådliggöra en påhittad person, kallad rollperson, roll eller figur, i tal och uppförande. Levande rollspel skiljer sig från vanligt rollspel (bordsrollspel) genom att man använder rekvisita och fysiskt agerar vad rollpersonen gör, och från exempelvis improvisationsteater genom att agerandet normalt sker utan annan publik än andra deltagare.

Utövande

Arrangörernas förarbete

Ett lajv anordnas av en eller flera arrangörer som arbetar ideellt eller (ovanligt) kommersiellt. Ofta är en eller flera ideella föreningar involverade i att arrangera ett lajv. Ett lajv försiggår normalt på en bestämd plats – lajvområdet – som kan vara en lokal eller ett avskilt område utomhus, och under en bestämd tid, som kan variera från ett par timmar upp till en vecka (det finns även lajv som har varat i över en månad).

Arrangörerna bestämmer vilken miljö lajvet ska utspelas i, skriver de fiktiva ramarna för denna miljö, marknadsför och budgeterar, ordnar eventuella tillstånd, scenografi och rekvisita samt tillhandahåller vatten, toaletter, sjukvård och i vissa fall även mat. Arrangörerna antingen skriver rollerna till lajvet och låter spelare söka eller låter spelarna skapa roller efter arrangörernas ramar och riktlinjer, som i så fall skickas in till arrangörerna för feedback och integration med andra roller.

På de flesta lajv krävs ett ganska omfattande förarbete även av spelarna. Som spelare ansvarar man för och bekostar sin egen personliga utrustning (kläder och övrig rekvisita). Endast ett fåtal lajv har tillhandahållit personlig utrustning till spelarna. Spelaren läser på spelets fiktion, utformar sin figur och tar kontakt med andra spelare för att bygga upp rollens nätverk.

Spelarnas förarbete

På de flesta lajv krävs ett ganska omfattande förarbete även av spelarna. Som spelare ansvarar man för och bekostar sin egen personliga utrustning (kläder och övrig rekvisita). Endast ett fåtal lajv har tillhandahållit personlig utrustning till spelarna. Spelaren läser på spelets fiktion, utformar sin figur och tar kontakt med andra spelare för att bygga upp rollens nätverk.

Spelet

Under lajvet talar och uppför sig deltagarna i enlighet med sin roll i samklang med andra figurer, och med fiktionen. De flesta händelser är inte styrda, utan får utvecklas spontant efter deltagarnas val. Ibland förekommer dock förberedda händelser där de initiativtagande spelarna är införstådda med arrangörens intentioner. Händelser som inte kan ageras fullt ut, främst strid eller magi styrs ofta av förutbestämda regler som att man slåss med mjuka latexvapen istället för riktiga, eller att spelarna får instruktioner innan lajvet om hur de ska reagera på olika typer av magier.

Kulturell betydelse

För många utövare av lajvhobbyn är förberedelserna lika viktiga som spelet. Många har via hobbyn fått intresse för olika hantverk, och dessa kan bli minst lika viktiga som den sociala aspekten. Man syr kläder, tillverkar diverse utrustningsdetaljer och läser faktaböcker i jakt på uppgifter som kan göra rollen ännu mer levande. På flera håll har hela byar byggts.

Att skapa och leva ut olika kulturer är ett annat viktigt inslag i lajvande. Lajv erbjuder en möjlighet att se hur människor reagerar på och i andra kulturer och samhällsskick, och få distans till den egna kulturen.

Organisation

Formell organisation

I Sverige är riksorganisationen Sverok den största samlande intresseorganisationen för föreningar som ägnar sig åt olika former av spel, däribland levande rollspel. Det finns lokala lajvföreningar i de flesta större städer, och det går att få kontakt med dessa via Sverok.

Informell organisation

En bra introduktion till levande rollspel är att ta kontakt med en grupp lajvare, och be att få följa med dem till något arrangemang. Många lajv kräver också att man åker som grupp till ett lajv, till exempel som ett adelsfölje, krigartrupp eller vad det än må vara. Ibland organiseras en lajvgrupp av en förening, men det är betydligt vanligare att ett kompisgäng som brukar åka på lajv tillsammans bildar en förening för att lättare kunna göra det.

Historia

Levande rollspel anses ha uppstått som fenomen i Sverige ungefär samtidigt i Gävle, Rättvik och Sollentuna under första halvan av 1980-talet. Föreningen Gyllene Hjorten – från vars kampanjvärld Erborigien en lång rad lajv, skivor, handböcker, sångböcker och romaner härrör – uppstod på 1980-talet och har den troligtvis äldsta, fortfarande aktiva lajvkampanjen. De första lajven tillhörde fantasygenren. Exempel på lajv med deltagare från hela mellansverige: Blå Bergen 1992, Serfaldin 1992 och Ariannas bröllop 1993.

1994 förändrades den svenska lajvscenen med Trenne Byar, det första svenska storlajvet. En mindre, relativt oerfaren, grupp hade visat att det var möjligt att skapa storlajv för uppemot 1000 deltagare. Många kände sig kallade och under mitten av 1990-talet arrangerades Vita Lunden, Nyteg och Högting, storlajv som samlade stora delar av lajvsverige och helt dominerade lajvscenen.

Allt var dock inte reguljär fantasy. Den Lovecraftinspirerade Gyllenstiernakampanjen fick till exempel stor uppmärksamhet under 90-talets mitt. Utvecklingen gick i två riktningar, en stor grupp fortsatte att arrangera fantasylajv med allt bättre organisation. Den kvantitativt mest framgångsrika föreningen av den arten är antagligen Enhörningen som specialiserat sig på stora, nybörjartoleranta lajv med gles fiktion. Andra har sökt bryta ny mark med science fiction-uppsättningar som Carolus Rex och Röd Måne, såpalajv, mindre fantasylajv med tät fiktion som Lyktsken, teatersatsningar som Hamlet, multikonstverk som Futuredrome eller politiskt orienterade uppsättningar. Den postapokalyptiska genren har under mitten av 2000-talets första decennium blivit vanligare, med arrangemang som Solnedgång.

Terminologi

Ordlista

Live/lajv – Stavningen av förkortningen har varit omtvistad. Den ursprungliga stavningen, Live kommer av engelskans Live Action Roleplaying men för att särskilja begreppet från live i till exempel livespelning och för att undvika missförstånd med liv i bestämd form användes ofta versalt “L” eller lajv som försvenskning av “Live”. Stavningsformen lajv spreds bland annat genom fansinet Strapats som från och med nummer 39 (oktober 1996) använde denna form.

Kampanj – En kampanj är en serie av lajv som hänger ihop på något sätt, oftast genom att de utspelar sig i en gemensam fiktiv värld.

Fiktion – Fiktionen är den påhittade miljö och de förutsättningar under vilka lajvet utspelar sig. Mängden bakgrundsmaterial som tillhandahålls av arrangörerna kan variera

Vision – Visionen är arrangörens idé med lajvet. Vilken känsla vill arrangören förmedla till spelarna? Vad vill arrangören att spelarna ska få uppleva? Vilket budskap vill arrangören få ut till spelarna?

Genrer

I likhet med litteratur och film kan lajv delas in i olika genrer baserade på vilken miljö lajvet utspelas i och vad handlingen kretsar kring.

Fantasy-lajv (som indelas i high och low fantasy beroende på mängden övernaturliga inslag. Högting är ett exempel på high fantasy medan Nyteg var low fantasy.

Historiska lajv. Exempelvis trettioåriga kriget-lajvet 1632 eller forntidslajvet Solgudens Gåva.

Nutidslajv, som kan spelas både i ett slutet rum eller i offentligheten, vilket betraktas som kontroversiellt av många inom lajvrörelsen.

Efter katastrofen-lajv (post-apokalyps).

Science fiction-lajv.

Vampyrlajv. Ofta baserade på rollspelet Vampire av förlaget White Wolf.

Festival-lajv. Gränsen mellan festival, happening och levande rollspel är inte alltid klar. Futuredrome var ett uttalat festival-lajv.

Politiska lajv. Arrangörerna försöker synliggöra eller propagera för en politisk åskådning.

Steampunk-lajv. 1800-talsinspirerad lajvgenre. Kan vara både low- och highfantasy. Kan också vara post-apokalyptiskt och politiskt.

Andra indelningsgrunder

Utöver genrerna finns det många andra sätt att klassificera lajv, till exempel efter vilken ambitionsnivå arrangörerna och deltagarna har, vilken typ av stridssystem som används eller andra faktorer.

Bofferlajv kan användas för att beskriva alla arrangemang där boffervapen används, men även snävare för att beskriva lajv vars hela syfte är att deltagarna får leka krig med sina vadderade vapen.

Blankvapenlajv är då vapnen huvudsakligen används som rekvisita. Oftast undviks strid helt, men ibland finns förutbestämda system för att avgöra vem som vinner en strid. Till exempel så kan man ge vapnen olika styrkor, så att en person med vapen A alltid vinner över en person med vapen B.

Bylajv. Ett lajv som utspelar sig i en by. Vanligen i Low-Fantasy-genren. Kända bylajv är Lyktsken, Kampen i ringen, Dimbros fäste samt 2005 års version av Kastaria.

Krigslajv, där tonvikt läggs på rollspelande utifrån en krigssituation, och soldatlajv som påminner mycket om krigslajv, men där rollspelet har en överordnad position gentemot stridssimulering. Medan deltagarna på ett krigslajv i första hand koncentrerar sig på att få en simulerad strid att se snygg ut koncentrerar sig deltagarna i ett soldatlajv på att få miljön tiden före och efter striden att se ut och kännas så trovärdig som möjligt.

Äventyrslajv, där deltagarna ges tydliga uppgifter att lösa, exempelvis att hitta en skatt. Skillnaden mellan rollpersonens och spelarens färdigheter är i den här typen av lajv inte alltid solklar.

Stämningslajv. Där intriger är mindre centrala och stämningen på lajvet mer central.

LARP videor Youtube

https://www.youtube.com/results?search_query=larp

En Artikel Skapad Av Antoine ”Anton” Holm

Antoine Om Harley Davidson Motorcycklar

Lyssna på detta om ni vill medans ni läser om Harley Davidson 

Harley Davidson Motorcycles

Harley davidson logo.jpg

Bildresultat för harley davidson

Harley-Davidson (HD) är ett amerikanskt motorcykelfabrikat grundat 1903 av William Harley och bröderna Walter, William och Arthur Davidson i Milwaukee i Wisconsin.

Historia

Det var Harleys konstnärliga Aunt Janet som designade Harley-Davidson-loggan på tanken. Första gången den målades var med guldinramade röda bokstäver på en pianosvart tank. Harley hamnade först i firmanamnet efter en överenskommelse med bröderna Davidson, detta för att Harley skulle stanna kvar i firman. Med hjälp av en effektiv marknadsföring konkurrerade man ut andra märken, och överlevde bägge världskrigen och depressionen.

1969 övertog AMF, American Machine and Foundry företaget och drev det i ett tiotal år, vilket var en nedgångsperiod både avseende kvalitet och försäljning. 1981 köpte 13 personer i företagsledningen loss företaget från AMF i ett försök att vända trenden. Det gick dock trögt, allt färre motorcyklar såldes, och inom ett år tvingades man avskeda 1 800 av företagets 4 000 anställda.

Evolutionmotorn utvecklades 1984 och efter ytterligare ett konkurshot så skedde en nystart. Man höjde kvalitén samt ändrade om i ledningen och i marknadsföringen efter japansk modell. Med hjälp av en samtida MC-boom i hela världen så blev det “nya” Harley-Davidson en framgångssaga svår att kopiera.

År 1986 tillverkades 22 000 Harleys och 2006 tillverkades 352 000. Idag sker slutmonteringen av motorcyklarna antingen i Kansas City eller York. De berömda fabrikslokalerna i Milwaukee på Juneau Avenue är idag renoverade och används till utbildningslokaler för mekaniker och handlare.

Användning

Harley-Davidsons motorcyklar är kända för sina klassiskt designade motorcyklar och sitt motorljud. Somliga MC-klubbar kör uteslutande Harley-Davidson.

Motorcykelfabrikatet Buell bygger tävlingsinriktade motorcyklar med motorer från Harley-Davidson. Harley-Davidson motorer används också av en rad kommersiella tillverkare av choppers och custom motorcyklar såväl som av privatpersoner som bygger sina egna choppers och customs.

Harley-Davidson motorkonstruktioner har efterliknats av flera japanska tillverkare, inte nödvändigtvis för dess prestanda eller pålitlighet utan snarare för sin karaktär som tilltalar en publik där motorcykeln är en del av deras livsstil.

Teknologi

En unik och typisk detalj i Harley-Davidsons motorer är “the V-twin” med kort vevaxel. Cylindervinkeln är ofta 45 grader och vevaxeln har bara en drivpinne. Båda vevstakarna drivs därmed från samma punkt på vevaxeln. Resultatet blir en ojämn eller haltande tändföljd. Jämfört med en 0 graders radmotor som får en naturligt jämn tändföljd så får Harley-Davidson motorn på detta sätt sin karaktär vad beträffar ljud och vibrationer.

Harley-Davidsons avgassystem är dessutom ofta odämpade vilket annonserar dess närvaro. Detta kan i vissa sammanhang anses störande och många gånger skakar det igång tjuvlarm på parkerade bilar. Det annonserande ljudet anses emellertid också bidra till att Harley-Davidsons har bättre säkerhetsstatistik än många andra tystare typer av motorcyklar.

Harley-Davidson motorcyklar anses vara mekaniskt mindre pålitliga än många populära Japanska motorcykelmärken. Denna skillnad är förmodligen inte unik för Harley-Davidson utan snarare baserad i en generell teknisk kulturskillnad mellan USA och Japan, vilket också kan observeras i konstruktion och tillförlitlighet av bilar och många andra konsumentprodukter.

Tillsammans med svensk-italienska-tyska Husqvarna och Triumph är Harley-Davidson ett av världens äldsta motorcykelmärken.

Modeller

Harley Davidson har idag sex modellfamiljer: Touring, Softail, Dyna, Sportster, Vrod och Street. Modellerna känns igen på bland annat olika ramar, motorer och fjädring.

Skapad Av Antoine ”Anton” Holm 

Bildresultat för biker

 

Antoine Om Guillotine

Guillotine

Bildresultat för guillotine)

Giljotin (franska guillotine) eller fallbila är ett avrättningsverktyg som introducerades i Frankrike 1792 i samband med den franska revolutionen (skräckväldet). En giljotin består av två vertikala skenor och en snedställd bila. Vid avrättningen frigörs bilan från sitt högsta läge och hugger igenom offret vid halsen och offret dör omedelbart.

Giljotinen var inte en helt ny uppfinning då olika sorters enklare fallbilor åtminstone sedan medeltiden har existerat före giljotinen men inte använts i samma skala. Giljotinen blev från franska revolutionen standardavrättningsverktyg i Frankrike och användes där sist 1977, i Tyskland 1966, i Schweiz 1940, i Sverige 1910


Joseph Guillotin

Giljotinen i Frankrike

Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade ett avrättningsinstrument som benämndes guillotine. De två kom efter experiment på djur och människolik fram till att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av Ludvig XVI, Frankrikes kung. Under revolutionens skräckvälde avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin. Vid skräckväldets höjdpunkt arrangerade man också massarkebuseringar, ibland med kanon. (Giljotinering var en för långsam metod för massavrättningar.)

Den sista offentliga avrättningen i Frankrike utfördes 1939 av Eugene Weidmann. Antalet avrättningar hade stadigt minskat i Frankrike fram till Vichyregimens tillträde 1940 som inledde en temporär ökning under andra världskriget då man även avrättade de första kvinnorna sedan 1800-talet. Efter kriget yttrade president De Gaulle sitt motstånd mot avrättningar av kvinnor, en uppfattning som senare presidenter delade och halshuggningar blev praxis endast i ett fåtal mycket brutala mordfall. 1977 giljotinerades Hamida Djandoubi som siste man i Frankrike och 1981 avskaffades dödsstraffet på initiativ av president François Mitterrand.

Namnet

Till en början kallades giljotinen bara för maskinen. Efter Ludvig XVI:s (franska Louis XVI) avrättning 1793 fick den namnet la louisette eller le louison, antingen efter kungen eller kirurgen som byggde den första maskinen. Det var inte förrän efter år 1800 som man för första gången började använda namnet giljotin, efter Dr. Joseph Guillotin. Detta är en av historiens ironier, då han var en av få dödsstraffmotståndare i dåtidens Frankrike. Han såg sitt förslag om införande av mekanisk avrättning som ett steg på vägen till att helt avskaffa dödsstraffet. I Tyskland använde man namnet Fallbeil (svenska: fallbila) istället för giljotin.

En Artikel Av Av Antoine ” Anton” Humblot

Antoine Om Keltisk Historia

Keltisk Historia

Symboler

Bildresultat för keltiska symboler

Bildresultat för keltiska symboler
Triquetra symbolen står för den kristna; Fadern, Sonen och Den Helige Ande. Symbolen är även en av Wiccas heligaste och symboliserar då Modern, Jungfrun och Den gamla. Här omges den av en cirkel, fullbordan. Triquetra symbolen kallas ibland också för Keltisk knut och återfinns inom den keltiska mytologin

Kelter är en i historiskt och arkeologiskt syfte, benämning på flera besläktade folkstammar av indoeuropeiskt ursprung med utbredning över större delen av nordvästra Europa, samt delar av den Iberiska halvön, Balkan, och Mindre Asien kring årtusendet före vår tideräkning och framåt. Kelterna utvecklade en högstående kultur som, tillsammans med den grekiska och romerska, utgjorde grunden till den tidiga medeltiden i Europa.

De keltiska nationerna består av olika etniska grupper i Irland, i Wales, Skottland, Bretagne, Cornwall och i nordvästra Spanien (Galicien) samt norra Portugal (Douro, Minho, Beira).

Klassindeldning

Kelterna var i huvudsak bönder och innehade stora hjordar med bland annat hästar, får och kor, varför de mätte sin rikedom i boskap. Krigare, som räknade in till den mäktiga överklassen, ägde det mesta av jorden och boskapen. Enligt folkets hierarki stod hantverkarna under krigarna. De keltiska hantverkarna var särskilt skickliga på att bygga transportfordon, vapen och andra krigstillbehör. Småbönder och slavar var det lägst rankade folket bland kelterna och de tog vanligtvis hand om boskapen och brukade jorden.

Hos kelterna i Storbritannien fanns det tre olika klasser som man kunde tillhöra. Den översta klassen var adelsklaner, konungar, till dem hörde också soldaterna, vars uppgift var att skydda riket. Sen kom druiderna, som var domare, lärare och viktigast av allt, medlare mellan kelterna och deras gudar. Längst ned kom det vanliga folket och slavar.

Krigare

Bildresultat för celtic warrior outfit

Bildresultat för celtic warrior outfit

Bildresultat för highlander

Relaterad bild

Bildresultat för disney brave sword

Vapen

                        Bildresultat för claymore sword
Skottsk Claymore

 

Bildresultat för irish greatsword
 Irländsk Gallowglass Långsvärd

 

Bretagne Flagga Och Motto

 Motto: Kentoc’h Mervel Eget Bezañ Saotret 
Hellre Död, Än Oheder

Symbol

Bildresultat för bretagne symbol

I Spel

I spelet Elder Scrolls V: Skyrim så finns det en ras som heter Breton (Skyrim) som är baserade på det Bretonska (Bretagne) folket
 

Film 

Braveheart 

Highlander

 

En Artikel Av Antoine ”Anton’ Holm

Antoine Om Medeltidens Riddare

Riddare 

Bildresultat för medieval knight armor

Riddare är en översättning av det latinska ordet eques (pluralis equites), vilket ursprungligen var benämningen på en soldat som tjänstgjorde i kavalleriet i den romerska krigsmakten och senare på en medlem av riddarståndet (ordo equester), den näst högsta samhällsklassen efter senatsståndet (ordo senatorius) i det romerska riket (se vidare equites).

Under Europas medeltid kom ordet riddare att beteckna en aristokratisk krigarklass. Allt ifrån Karl den stores tid brukade adliga ynglingar dubbas till riddare, vanligtvis i samband med festligheter såsom kungliga kröningar eller bröllop. Den tungt beväpnade ryttarens militära överlägsenhet under äldre medeltid medförde särskilda privilegier i form av skattefrihet, förläning av gods och gårdar samt domsrätt över underlydande såsom ersättning för att stå till kungens förfogande med häst och rustning. Länsväsendet blev typiskt för medeltidens feodalism.

Dubbning 

Relaterad bild

Vissa adelssöner kunde sändas från sju års ålder till något hov som lärling (svenska: sven, tyska: junker, franska: page) i vapenidrotter och höviskt, ridderligt uppträdande. Ynglingen kunde sedan, vanligtvis från 14 års ålder, som väpnare följa sin riddare i strid eller till tornerspel. Efter ytterligare prövotid kunde han, vanligtvis från 20 års ålder, dubbas till riddare. Kungen la då flatsidan av svärdet på väpnarens axel efter att denne svurit riddareden om trohet gentemot en världslig och en andlig överhöghet. De lätta svärdsslagen på vardera axel symboliserade de sista slag en riddare får ta emot ohämnade. Riddarskapet förbehölls vanligen en ganska begränsad krets inom adeln, som därigenom fick en politisk och ekonomisk särställning. Kvinnor kunde inte dubbas till riddare. De kunde dock bli hedersmedlemmar i vissa riddarordnar som till exempel Johanniterorden.

Historik

Bildresultat för medieval knight artwork

Riddaridealen bidrog till högmedeltidens kulturblomstring och livsstilens förfining. På riddarborgar utvecklades ett lysande sällskapsliv i bjärt kontrast till de livegna böndernas torftiga villkor. Det ordnades jaktutflykter, praktfulla turneringar, fester med dans och sång av kringresande trubadurer. Inom litteraturen hyllades riddarnas dygder såsom tapperhet,
höviskhet gentemot kvinnor och ädelmod. På sina håll, till exempel i Provence, blomstrade en lyrisk diktning med erotiska motiv. Trubadurer (ordet, med occitanskt ursprung, härstammar från denna tid) besjöng riddarens hyllning av en dam vars ära var riddarens plikt att försvara. Riddarlyriken utvecklades och fick efterhand ett starkt idealiserat drag i så kallade chanson de geste, till exempel Rolandsången, liksom i sagorna om kung Arthur och riddarna kring runda bordet vilka gav ämne till de bretonska riddarromanerna som Tristan och Isolde samt Erikskrönikan i Sverige. Detta riddarideal, vilket sällan hade någon motsvarighet i verkligheten, fortsätter än idag i orden ridderlig, chevaleresk (från franska ordet chevalier för riddare) och kavaljer (från italienska ordet cavaliere för riddare)

Rustningen

Vapen och annat

Bildresultat för medieval knight sword
Bildresultat för medieval knight weapons

Nutid

Den siste personen att slås dubbas till riddare i Sverige som inte blev riddare av en riddarorden var Georg Fleetwood 1632.

Med instiftande av Sveriges kungliga riddarordnar år 1748 påbörjades dubbning av riddare igen. Även om detta byggde på den äldre traditionen var detta dock något annat. Under 1800-talet blev det möjligt att anlägga de svenska kungliga riddarordnarna utan föregående dubbning.

Sedan 1975 kan en svensk medborgare inte längre upphöjas till riddare av den svenske kungen genom att bli upptagen i en av Sveriges kungliga riddarordnar, vilket utländska medborgare fortfarande kan bli. Möjligheten att dubbas till riddare kvarstår dock när det gäller frimurare som tillhör Svenska Frimurare Orden vilka efter erhållande av högsta graden kan dubbas till riddare av Carl XIII:s orden av kungen eftersom Carl XIII:s orden av tradition inte räknats till Kungl. Maj:ts orden utan är en personlig kunglig orden.

Genom att erhålla utländsk statsorden kan en svensk medborgare fortfarande bli riddare av en orden, men dubbning till riddare ingår normalt inte. Vissa officiella andliga riddarordnar utdelar fortfarande riddarslag i samband med antagning till riddare: inom det svenska ståthållarskapet av Påvliga Heliga gravens orden har ett trettiotal svenska riddare mottagit riddarslag.

En Artikel Av Antoine ”Anton” Holm

Antoine Om Selma Lagerlöfs Torg

Selma Lagerlöfs Torg

 Bildresultat för selma lagerlöfs torg

Selma Lagerlöfs torg sett från vägen Backadalen

Selma Lagerlöfs Torg byggdes 1971 och är ett lokalt centrum i norra delen av Hisings Backa i Göteborg. Det ligger cirka 4 kilometer norr om Göteborgs centrum.

Torget är uppkallat efter författaren och nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Nationalteatern hade under många år på 1970-talet sin hemvist på fritidsgården vid torget. Svenska Balettskolan i Göteborg och Skälltorpsskolan är två grundskolor i anslutning till torget.

Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf, 1909.

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf, född 20 november 1858 på Mårbacka i Östra Ämterviks församling i Värmland, död 16 mars 1940 på Mårbacka, är en av Sveriges mest framgångsrika och uppskattade författare. Selma Lagerlöf var 33 år när hennes debutroman Gösta Berlings saga utgavs 1891. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909.

Lagerlöf var den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinna som fick Nobelpriset i litteratur. Hon var även en av ursprungsledamöterna i Samfundet De Nio.

Även om Lagerlöf förknippas med Mårbacka bodde och verkade hon i Falun under många år, och det var där hon skrev några av sina främsta verk. Även sedan hon flyttat tillbaka till Mårbacka återvände hon flera gånger om året till Falun


 Selma Lagerlöf 23 år gammal

Biografi

Uppväxtåren
Selma Lagerlöf föddes 1858 på herrgården Mårbacka som femte barnet av sex till löjtnant Erik Gustaf Lagerlöf (1819–1885) och Elisabet Lovisa Wallroth (1827–1915).[1] Hennes farfar, Daniel Lagerlöf (1776–1852) var kusin till Esaias Tegnér och hennes farmor, Elisabet Maria Wennervik (1784–1864) var dotter till en komminister. Selma Lagerlöf var även släkt med Erik Gustaf Geijer.[2] Hon föddes med en höftskada som orsakades av att ledkulani höften saknade ordentligt fäste.

När Lagerlöf var tre och ett halvt år gammal, sommaren 1862, blev hon sjuk och helt förlamad i båda benen. Detta försvann lika plötsligt som det hade kommit, men hon hade under sin barndom inte lika lätt att leka som andra barn.

Som många andra barn i borgerlig miljö på den här tiden fick syskonen Lagerlöf sin utbildning i hemmet eftersom det nya folkskolesystemet inte var fullt utbyggt. Deras lärare kom till Mårbacka och undervisade, och Lagerlöf fick undervisning i både engelska och franska.

Selma Lagerlöf var allvarligare och stillsammare än sina syskon och kamrater, något som delvis berodde på hennes höftskada. Men hon var ett begåvat barn och tyckte mycket om att läsa. Den första roman hon läste var en indianbok – Osceola av Thomas Mayne Reid – och redan då, vid sju års ålder, bestämde hon sig för att bli författare.

Vid fjorton års ålder tillbringade Lagerlöf en tid i Stockholm för att få sjukgymnastik för sin höftskada. Om resan till huvudstaden och händelser där berättar hon i Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf. Enligt den boken vistades hon några månader i Stockholm för sjukgymnastik redan som nioåring.

Framtid för Selma Lagerlöfs Torg

Selma Lagerlöfs Torg och kringliggande kvarter genomgår en omfattande ombyggnation och förändring dom närmaste åren med byggstart under hösten 2017. Torget växer med 1000 nya bostäder, kontor, handelhus och ett nytt stadsdelshus med rum för kultur tillsammans med nya torgstråk och parkstråk. Det ska även uppföras en ny idrottshall som är unik genom studentlägenheterna som omgärdar hallen. Ett sätt att bygga som inte gjorts tidigare i Sverige.

I framtiden planeras även att en spårvagnslinje dras till Backa förbi Selma Lagerlöfs Torg. Tänkbar tidshorisont för spårdragning är 2023–2025

En Artikel Av Antoine ” Anton” Holm

Antoine Om Vikingar

Viking

viking

Vikingar, från fornnordiska víkingr, var sjökrigare, sjörövare, upptäcktsresande och kolonisatörer från i huvudsak nuvarande Norden, som deltog i båtburna plundringar och krigståg i Europa och Västra Asien från 793 fram till 1100-talet, det vill säga under den yngre järnålderns sista period, som också kallas vikingatiden. Vikingar upptäckte Nordamerika samt koloniserade Island och stora delar av de brittiska öarna samt dagens Ryssland. Vikingarna bedrev också omfattande handel.

Den moderna bilden av vikingen började formas under nationalromantiken på 1800-talet, då dessa alltmer övertog rollen som heroiska förfäder att se upp till från folkvandringstid krigare. Därefter har begreppet kommit att utvidgas allt mer, från att syfta främst på krigiska skandinaviska sjöfarare till att i princip syfta på alla skandinaver under perioden. Ett mer sammanfattande begrepp för dåtidens nordbor är annars nordmän.

Etymologi och betydelse

Det finns olika teorier om ordets ursprung. Till exempel:

att fara i viking kommer av att man låg i försåt med sina skepp i havsvikar.

personer från Vikens rike, som en del anser syftar på området öster och väster om Skagerak, motsvarande dagens fylken Vestfold i nordväst; Akershus och Østfold samt dagens Bohuslän till Göta älv i sydöst, inklusive hela Hisingen.

ett ord för “byte av roddarlag” som härstammar från tiden innan nordborna hade lärt sig seglarkonsten.

det latinska ordet vicus (‘by’, ‘köpstad’), via fornengelskans wíc, vilket skulle förklaras med att vikingarna främst var köpmän

Vikingamyter

Vikingarna är en mytomspunnen grupp av människor. I synnerhet under nationalromantikens dagar på 1800-talet tog denna mytbildning fart.

Bland svenska arkeologer är det främst Historiska Museets Fredrik Svanberg som under senare år gått i spetsen för att “avmytifiera” den sena järnålderns skandinaver genom att söka visa fram var det arkeologiska faktaunderlaget slutar och nationalromantiken börjar.

Hjälmar med horn


Leif Eriksson på stranden Vinland, framställd så som vikingar ofta brukar avbildas i modern tid. Hornen på hjälmen är en modern missuppfattning

Uppfattningen att horn skulle finnas på vikingarnas hjälmar uppstod under den nationalromantiska epoken i slutet av 1800-talet. Det finns avbildningar av människor med hjälmar med horn, bland annat på den danska Gundestrupskitteln från år 100 f.Kr. Den enda järnåldershjälmen med horn som hittats i Europa kommer dock från England, och är inte från vikingatiden utan från tiden 150-50 f.Kr., flera hundra år före de första vikingaräderna. Den ringa godstjockleken antyder dessutom att den haft en ceremoniell användning då den knappast kan ha erbjudit något vidare skydd i en strid.

Däremot finns det flera skandinaviska avbildningar från sen järnålder som föreställer dansare iförda vad som vid en första anblick skulle kunna tolkas som behornade hjälmar. En närmare studie visar dock att de förmodade hornens spetsar är försedda med fågelhuvuden. Det rör sig alltså även här snarare om någon form av ceremoniella huvudbonader.

Fynden av vikingatida hjälmar är få, det rör sig i dagsläget om tre säkert identifierade fynd i hela Norden: Gjermundbu i Norge, Tjele i Danmark samt från Lokrume på Gotland. Bildbevisen är däremot desto fler, exempelvis på gotländska bildstenar, Bayeux-tapeten och den lilla skulpterade så kallade Sigtunavikingen. Samtliga saknar horn.

Runstenar
Bildresultat för runsten vikingatid

Runstenarna är en viktig samtidskälla för vikingatida expeditioner, och namnger många olika aktörer. Sådana stenar återfinns på flera platser i Norden. Ett exempel är runstenarna i Mälardalen i Sverige, som restes till minne över det ödesdigra Ingvarståget in i dagens Ryssland under tidigt 1000-tal. Förutom att vara en källa om vikingarna, så är runstenarna också källor till samhället i övrigt i de nordiska områdena.

Vapen

Svärd

 Bildresultat för vikingasvärd

Sköldar

Bildresultat för vikingasköldBildresultat för vikingasköld

Utrustning

Hjälmar

Vikingahjälm med brynjaBildresultat för vikinga hjälm

Kroppsrustning

Bildresultat för viking armorBildresultat för viking armor peltBildresultat för vikingar pelt armor

Bildresultat för viking
Till Krig!
För Oden! För Valhalla!

Bildresultat för viking

Nordisk mytologi
Nordisk mytologi är den samling myter som fanns i Norden under förkristen tid, ofta starkt förknippade med vikingatiden. Mytologin och traditionerna är dock äldre och härstammar ur andra germanska myter. Den utövade religion, som i förkristen tid omgav dessa myter, brukar kallas asatro, en benämning som kom i bruk på 1800-talet. Med kristnandet av Norden kom myterna efter hand att föra en alltmer tynande tillvaro. Delar av myterna fanns på 1800-talet fortfarande bevarade i den nordiska folktron. De viktigaste källorna till dessa myter är den poetiska Eddan och Snorres Edda från 1200-talet.

Vikingar I Tv och Annat
Filmer
https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Films_set_in_the_Viking_Age

Serier

Bildresultat för vikingsRelaterad bild
Vikings                          Hem Till Midgård

Bildresultat för norsemen"

Norsemen

Tv Spel
https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Video_games_based_on_Norse_mythology

En Artikel Av Antoine ” Anton ” Holm

Vättar

 

Vättarna är ett väsen i svensk folktro som var släkt med tomtarna och var vanligast i södra Sverige. De kallades också de ”underjordiska”, på Gotland ”di sma underjårdi”. Vättarna var gråklädda och visade sig för det mesta bara vid jul. Gårdsvätten bodde i ladugården eller under golvplankorna i huset där bonden bodde.

När man skulle hälla ut varmt vatten var man tvungen att varna dem.

De kunde vara lite vresiga och hämnades ofta när de blev störda, de som oftast blev utsatta för deras vrede var barnen. Om deras hem hade blivit förstört kunde de till och med elda upp husen.

Skogsvätten bor vanligtvis under en sten eller ett träd. Skogsvättarna har ingenting emot andra men de gillar inte när någon stör deras ordning.

De är kända för att sabotera vägbyggen och skogsavverkning som sker på deras område.
På senare tid har det kommit fram nya vättar som heter IIvättar, de är skapade av ilska på miljöförstöringar. Vätten är väldigt mordisk av sig och gillar att anlägga mordbränder.

Bauer vättar

Av: Jonas.E

Antoine Om Bågskytte

Bågskytte

Bildresultat för bågskytte

Modernt bågskytte

Bågskytte som sport

Bågskytte är idag främst en sportgren som bland annat förekommer i Olympiska spelen.

Bågskyttebana

Banan bör innefatta säkerhetsanordningar, skyttemållinje med måltavla/or, skytteområde och skyttelinje.

De regelstadgade längderna på banan är tavel avstånd, felmarginal för tavel avstånd, skyttavstånd, säkerhetsavstånd i längdledd och säkerhetsavstånd i sidled.

Tavel avstånd kan varieras mellan 20 och 90 m (ute),(inomhus) 18 m. Det är olika tavel storlekar beroende på skyttens ålder. Avståndet mellan skyttelinje och tavla, där vanliga utenivåer är 20,30,40,50,60,70,90. Felmarginaler för tidigare givna nivåer är 15 cm för intervallet 30-50 m och 30 cm för intervallet 60-90 m. I OS krävs dessutom att man har en vänte linje 5 meter bakom skyttelinjen. Skyttavståndet skall vara 80 cm, dvs det avstånd som är mellan gränserna mellan skyttarna (skyttelucka). Säkerhetsavståndet i längdledd, dvs. bakom måltavlorna, skall vara 50 m om inte särskild säkerhetsutrustning för uppsamling av pilar finnes. Säkerhetsavstånd i sidled är 20 m, denna borde dock gälla en 90 m bana, vidare borde det då gälla att den skall ha en säkerhetsvinkel på 12,5 grader.

Bågskyttemål

Måltavlorna i bågskytte finns i 4 olika utföranden.

40 centimeters diameter för 18 meters bana inomhus för åldern 16 år och uppåt 40 centimeters diameter används även för skyttar i åldern 13-15 på 12 meter inomhus 60 centimeters diameter för 25 meters bana inomhus 60 centimeters diameter används även för skyttar i åldern 10-13 på 12 meter inomhus 80 centimeters diameter för 30-50 meters bana utomhus 122 centimeters diameter för 70-90 meters bana utomhus . 

Jakt med pil och båge

Är idag inte tillåtet i Sverige. Men i Amerika är det väldigt vanligt förekommande. Vanliga vilt som jagas med pil och båge är bland annat krokodiler och vildsvin.

Bågskytte inom historiskt återskapande

Som en del av återskapandet av kända historiska slag förekommer att fraktionerna skjuter på varandra med långbågar. Beroende på vilket avstånd man har mellan enheterna och vilken utrustning målet har finns det olika sätt att undvika skador på aktörerna.

Bågskytte på tornerspel

På många tornerspel förekommer bågskyttetävlingar med långbågar som en del av uppvisningen. Bågskyttarna är tidsenligt klädda och man skjuter vanligen på halmtavlor.

Pil Och Eldpilsregn

En grupp bågskyttar avlossar ett pilregn med eller utan brinnande pilar. Detta förekommer bland annat som ett essentiellt inslag under medeltidsveckan på Gotland, där man skjuter brinnande pilar ut i vattnet. Historiskt har detta använts inom krigföring.

Historisk Bågskytte

Bågskytte I Filmer

Bågskytte Trickshots

Läs om Robin Hood
http://www.selmamedia.goteborg.se/antoine-om-robin-hood/

Skapad Av Antoine ’’Anton’’ Holm